Stress, stress och åter stress.
En morgon som verkade bli rätt bra visade sig att inte bli något annat än stress.
När jag gick in i badrummet för att göra mig iordning så ringer det på dörren...
En kille som ska inspektera huset för att kolla om det håller när de ska spränga på tomten bakom. Kul att pappa sagt något. Hans kommentar "Var det idag?" när han redan är inne på jobbet i stan. Kul. Jag hade ju tänkt fixa något längre och bättre inlägg men ni får vara nöjda iaf. Visar sig att även sotaren är på väg och sedan ringer mamma och frågar om Marcus har gått, ja svarar jag, då är det plötsligt mitt problem att hans skor blir förstörda av regnet. Och han har ingen regnjacka, de kunde de ha planerat lite bättre, han har fan bara för små jackor :@ Och min enda sån jacka e trasig men jag har som tur världens bästa ridjacka som är både regn och vind tät. Sen ringer pappa och frågar om Marcus har en jacka, nej svarar jag och blir sur. De skiter i om jag har jacka eller inte men båda undrar om Marcus. Kul,
Eller ska man ta det som en komplimang? Att de antar att jag kan ta hand om mig och ansvara för jacka? Hade de kollat närmare hade de insett att jag inte hade någon.. Men du kunde iaf ha frågat.
Nu måste jag åka. Tjenamors.
